Fasta och IBS

Sedan läkaren Michael Mosleys program sändes i Vetenskapens värld år 2013 har periodisk fasta blivit ett världskänt begrepp. Även om fenomenet fasta knappast är något nytt, så var det först då som gemene man började tillämpa fasta. Men nu av hälsoskäl snarare än kopplat till en religiös akt. Sedan dess har fasta tillskrivits en mängd positiva hälsoeffekter så som viktminskning, ökad livslängd, sänkt blodtryck och jämnare blodsocker. Föga förvånande har fasta även diskuterats som möjlig behandlingsmetod vid IBS. Men vad säger egentligen forskningen?

Vad sker i kroppen vid fasta?

Först och främst behöver vi reda ut vad det egentligen innebär att fasta, och för att göra det behöver vi börja med vad som sker innan kroppen hamnar i ett fastetillstånd.

Från att vi börjar äta tar det ca 3-5 timmar för kroppen att bryta ner maten. Under denna tid är vi i ett så kallad förbrännande tillstånd. Då bryts maten ner till mindre beståndsdelar och energi och näringsämnen absorberas i vår matsmältningskanal. Efter det går vi in en så kallad post-absorvativ fas som varar mellan 8-12 timmar. Då är insulinnivåerna fortsatt höga, vilket gör det svårt för kroppen att bränna fett. Det är först efter 12 timmar som kroppen går in i fastetillstånd och insulinnivåerna sänks. När insulinnivåerna sänks tvingas kroppen gå över till att förbränna fett som energi vilket bland annat är bra för cellförnyelse och viktminskning. Två faktorer som är grunden i många av de hälsoeffekter som periodisk fasta har tillskrivits genom åren.

Det finns olika varianter av periodisk fasta, de vanligaste är:

  • Alternativ dagfasta: Du äter varannan dag och fastar på de andra dagarna.
  • Modifierad fasta: Den vanligaste, och mest kända varianten är 5:2-dieten. I 5:2 delar du upp veckan i fem dagar när du äter som vanligt och två där du drar ned på kaloriintaget rejält. Det vanligaste är att på sina fastedagar äta max 500-600 kalorier.
  • Ätfönster: Tiden du äter är begränsat inom ett angivet ”ätfönster”. Den mest populära varianten är 16:8, då äter du under ett fönster på 8 timmar, t.ex. mellan kl 12.00 och 20.00. Resten av dygnets 16 timmar fastar du.

Vad säger forskningen om fasta vid IBS?

Det vetenskapliga underlaget på fasta vid IBS är minst sagt begränsat. Det finns egentligen bara en studie som undersökt effekten av fasta på IBS-symtom. Denna studie ägde rum i Japan 2007. Studiedeltagarna delades in i två grupper där den ena gruppen fick genomföra en 10-dagars vattenfasta medan kontrollgruppen fick behandling via läkemedel och terapi. Båda grupperna rapporterade minskade symtom vid studiens slut, dock var resultaten betydligt bättre i gruppen som fastade. Viktigt att påpeka är dock att kontrollgruppen inte fick några direkta kostråd, om man hade låtit studiedeltagarna i den gruppen äta låg-FODMAP kanske utfallet blivit helt annorlunda.  

Fördelar med fasta:

  • Under de dagar/delar av dagar du inte äter kan du heller inte få dig några FODMAPs vilket under fasteperioderna minskar risken för symtom.
  • Att fasta gör att vårt migreringskomplex (MMC) blir mer effektivt, vilket hos personer med IBS ibland kan vara försämrat. MMC hjälper till att rensa mag-tarmkanalen från osmält mat och bakterier.
  • Vissa studier tyder på att fasta förbättrar mångfalden av goda tarmbakterier initialt. Däremot saknas tillräckligt med bevis för att fasta hos människor förbättrar tarmfloran på lång sikt.
  • Fasta kan ha fördelaktiga effekter på viktminskning och metabolisk hälsa inklusive insulinresistens och hjärt-kärlsjukdomar. Dock har traditionell kaloribegränsning (”vanlig” kalorisnål kost) samma effekt om man ser på lång sikt.
  • Vissa människor tycker att periodisk fasta är en enklare metod att förhålla sig till för viktminskning jämfört med andra traditionella viktminskningsmetoder.

Nackdelar med fasta:

  • Att äta mindre under vissa dagar ställer högre krav på näringsinnehållet i de måltider du äter, annars är risken stor för näringsbrist.
  • Det saknas tillräcklig vetenskaplig evidens för den långsiktiga säkerheten och biverkningarna av fasta vid IBS.
  • Vi känner inte till effekterna av periodisk fasta på tarmflorans sammansättning på lång sikt.
  • När vi bara får äta under en begränsad tid blir det lätt att portionerna blir för stora och risken att man får i sig många livsmedel med högt FODMAP-innehåll ökar.
  • Att ha en regelbunden måltidsordning och därmed äta utspritt under dagen kan minska obehag av gaser då kroppen då har extra tid att flytta gaserna genom tarmkanalen vilket kan resultera i mindre uppblåsthet och buksmärtor.
  • Fasta kan påverka atletisk prestanda negativt. Detta varierar såklart beroende på träningsform och din fysiska form.
  • Fasta kan bidra till onormala menstruationscykler.
  • Periodisk fasta kan ha en negativ påverkan på ditt sociala liv och din arbetsprestanda. I vissa fal har det även kopplats till en ökad risk för ätstörning.

Sammanfattningsvis

Som legitimerade dietister vill vi alltid ge evidensbaserade kostråd men som också är hållbara, realistiska och skräddarsydda efter patientens individuella behov. För många känns fasta som något helt omöjligt, medan det för andra lockar med sitt konkreta upplägg och sina många hälsoeffekter. Som forskningsläget är nu finns det dock ingen grund i att generellt rekommendera fasta till personer med IBS. Med det sagt är det dock möjligt att genomföra för den som vill. Har man IBS och vill prova på periodisk fasta rekommenderar vi att man tar kontakt med en dietist för vägledning.

Sofia Antonsson, Matilda Elfman

Leg. dietister

Studie: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17078771/