kål
Kål – tarmbakterier, IBS

Du har säkert inte undgått att kål i alla dess former just nu exploderar och vi på Belly Balance spår att 2018 blir kålens år. Och det är bra, kål i alla former har visat sig ha effekter på både tarmflora, tarmfunktion, förstoppning och det verkar till och med kunna skydda oss mot vissa former av cancer.

Hjälp med kosten? Boka tid med någon av våra dietister.

Kål – både nyttigt och billigt

Kål är den perfekta basvaran i kosten. Som tillägg till maten, bas i sallad och numera också som snacks. Kålsorterna blir allt fler i butiken och numera går det att få tag på färsk, krispig kål mer eller mindre året runt. Det går också att odla själv. Både grönkål och svartkål kan växa i en kruka på balkongen.

Kålens nyttigheter är många. Alla kålsorter innehåller mycket kalcium, järn, fibrer, C-vitamin och betakaroten, ett ämne som kroppen vid behov omvandlar till A-vitamin. Dessa vitaminer är viktiga antioxidanter som skyddar kroppen mot fria radikaler. Kål innehåller dessutom rikligt med K-vitamin och folsyra. Vitamin K är viktig för blodets koagulation och för benbildning. Folsyra är nödvändig för proteinproduktion och celldelning. Brist på folsyra är vanligt under graviditeten och det är ett viktigt ämne för att fostret inte ska drabbas av ryggmärgsbråck. Kål är dessutom:

  • Näringstät – men ändå kalorifattig.
  • Bra för immunförsvaret.
  • Blodsockersänkande – pektinet i kålen sänker blodsockret.
  • Antioxidantrik vilket skyddar skyddar kroppen.
  • Bra för att sänka det onda kolesterolet (LDL).
  • Rik på glukosinolater, en grupp svavelämnen som kopplas ihop med bättre hälsa.
  • Antiinflammatoriskt och stärkande för hjärthälsan.
  • Skyddande mot cancer. Svavelämnena i kål kan skydda mot vissa cancerformer.
  • Tarmreglerande på grund av det höga fiberinnehållet.

Kål vid IBS, går det?

Många med orolig mage och IBS tror att kål är en magbov, men det stämmer inte riktigt. De flesta kålsorter är godkända i FODMAP:

Rödkål, grönkål, svartkål, broccoli, fänkål, bok choy/pak choy – Är alla tillåtna under elimineringsfasen. Fibrerna i broccolin sitter i stammen så använd hellre buketterna. 

Vitkål – Är lite tveksam eftersom det finns flera varianter. Analyserna som finns är gjorda på en sort som mer liknar vår sommarkål. Den vi kallar vinterkål är mer kompakt och vit och vittnar därför om att innehållet av FODMAPs kan vara högre. Därför är den begränsad till max 100 g. Läs mer om fermenterad kål.

Brysselkål – Förvällda blir de lättare att hantera för magen så köp frysta eller färska som du kokar lätt innan du använder dem.

Våra bästa kålrecept

Hur tillagar man då kålen på bästa sätt? Jo, det fina är att den faktiskt går att använda på många olika sätt. Att riva vit- eller rödkål och ringla över en dressing blir en perfekt sidosallad som håller sig i kylen några dagar. Kål är också perfekt att woka eller att ha i gratäng. Svartkål och grönkål blir allt populärare att ha i smoothies, som bas i sallader och som chips på fredagsmyset. Fermenterad, syrad, kål eller surkål är också fantastiskt gott och går att köpa färdig eller att göra själv.

Här är ett urval av våra favoritrecept med kål:

Grönkålschips till fredagsmyset

Grön drink med kål

Ljummen rödkålssallad med apelsin

Grönkålspaj med valnötter

Fiberlös kost ger sämre skydd mot bakterier

Kostfibrer är viktig näringskälla åt tarmbakterierna och en fiberfattig kost torde påverka inflammatoriska sjukdomar i tarmen, men även andra sjukdomar. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Cell Host & Microbe.

Det är känt att mängden kostfibrer är kopplat till vikt, blodsocker och insulinkänslighet men nu visar forskare vid Sahlgrenska akademin att det även påverkar hälsotillståndet i tjocktarmen.

I den aktuella studien gav forskarna en extremt fiberfattig kost till försöksdjuren. Det visade sig att mössen redan efter tre dagar utvecklade defekter i tjocktarmens skyddande slemhinnor, vilket gjorde det lättare för bakterierna att tränga sig in. Enligt forskarna kan detta ha betydelse för utvecklingen av inflammatoriska tarmsjukdomar, viktökning och diabetes. Sjukdomar som har ökat.

I västvärlden har den genomsnittliga personens fiberintag minskat drastiskt under de senaste decennierna, vilket skulle kunna påverka uppkomsten av flera sjukdomar.

Läs mer om studien här.

Bli en fiberjägare du också!

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance