Majs

Hur kan majskorn vara begränsat medan det är fritt fram att äta popcorn och majsmjöl? Svaret är inte helt okomplicerat eftersom det handlar om livsmedelskemi. I den här artikeln går vi igenom hur det fungerar med majs och FODMAP så att du lättare förstår varför vissa majsprodukter går bra med andra är bannlysta.

Boven i majs heter sorbitol

Den huvudsakliga FODMAP-ingrediensen i majs är sorbitol som är en sockeralkohol och det som ger majs dess söta smak. Majsen som odlas för att ätas kallas därför vanligen “sweet corn”. Majskorn (konserverade eller frysta) och majskolv är därför begränsat under elimineringsfasen. Den sortens majs som odlas för att malas till mjöl innehåller mindre sorbitol och mer stärkelse. Eftersom stärkelse inte är en FODMAP fungerar majsmjöl under elimineringsfasen, både i produkter som innehåller majsmjöl och i dess rena form om du använder i bakning eller matlagning. Se bara upp så att det inte är andra mjölsorter eller hög-FODMAPs inblandade i produkten.

Vanliga majsprodukter:

  • Majskorn/majskolv – begränsade till max 50 g under elimineringsfasen.
  • Polenta – majsgryn som är tillåtna under elimineringsfasen.
  • Majsmjöl – tillåtet och används i en massa produkter t ex glutenfri pasta, müsli, bröd och mjölmixar.
  • Majspasta – tillåten. Se bara till så att det inte finns andra mjölsorter i pastan.
  • Majstortillas – är tillåtna förutsatt att de endast innehåller majsmjöl. De flesta sorter i butik innehåller även vetemjöl. Du kan göra egna majstortillas.
  • Popcorn – analyser av popcorn visar att de är ok att äta, även under elimineringsfasen.
  • Cornflakes – de analyser som gjorts av cornflakes visar att de flesta sorter innehåller ett lågt innehåll av FODMAPs. Ibland står det kornmalt på innehållsförteckningen, men det är ingen FODMAP så de allra flesta sorters corn flakes är ok.
  • Majsolja – endast fettdelen av majskornet och därför tillåtet.

Stärkelsen i majs kan ge problem

Vissa produkter med majsmjöl, framförallt glutenfria produkter, kan innehålla stora mängder stärkelse. Den kan komma både från majs, potatis, vete och ris. En del reagerar på den mängden och kan då behöva minska intaget av glutenfria produkter och satsa på “rena” produkter som t ex mjöl gjort på teff eller durra. Det finns också fullkornsmajsmjöl att köpa och använda i t ex bakning och det innehåller en mindre mängd stärkelse.

Majssirap vs HFCS

Majssirap består till ca 95 % av glukos och är alltså låg-FODMAP. Dock är det viktigt att komma ihåg att socker i större mängd kan störa magen, framförallt hos den med IBS. Därför bör intaget begränsas. Ibland är majssirap detsamma som glukossirap, särskilt i USA, där glukossirap nästan alltid är gjord av majs. I andra länder kan den också vara gjord på vete, ris, potatis eller tapioka.

HFCS står för high fructose corn syrap och benämns vanligen glukos-fruktossirap. Du hittar det i mängder av produkter, från glass och godis till färdigmat och bröd. HFCS är något helt annat än vanlig majssirap, den är nämligen enzymatiskt behandlad så att fruktoshalten ökar till minst 42 % och ofta ännu högre. Det betyder att HFCS är hög-FODMAP och inte lämplig för dig med IBS, om dub inte återinfört fruktos med lyckat resultat förstås. Men, HFCS är ett omdebatterat sötningsmedel som inte är bra för kroppen i större mängd så försök att undvika det oavsett.

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance