probiotika, avföringstransplantation
Nya studier på probiotika

Probiotika, eller goda nyttobakterier, säljs som kosttillskott eller tillsätts i olika livsmedel som t ex yoghurt. De sägs kunna påverka bakteriefloran i tarmen, skydda mot infektioner, påverka immunförsvaret och även minska risken för uppkomsten av olika sjukdomar. Hittills har det varit svårt att veta vem som ska ha vilken stam och huruvida de bakterier som intas via kosten faktiskt gör nytta i tarmen. Detta bekräftas nu i nya studier.

Enligt två nya studier från Israel, publicerade i tidskriften Cell, verkar det vara stora skillnader mellan olika individer när det gäller huruvida tillförda bakterier får fäste och koloniserar tarmen hos de som tar dem.

Av 21 försöksdeltagare i den första studien fick hälften tillskott av en standardiserad blandning av probiotiska stammar, med bland annat Lactobacillus och Bifidobakterier, under en månad. Den andra hälften fick placebo. Forskarna tog sedan prover från tarmslemhinnan (biopsier) och analyserade avföringsprover för att se om probiotikan hade påverkat deras tarmflora.

Efter två månader hade bakteriekulturerna från probiotikan fått fäste i mag-tarmkanalen hos fem av deltagarna. Bland de övriga såg man en liten eller ingen förändring.

– Det är två väldigt välgjorda studier som visar att det inte finns en lösning som passar alla. Vi vet att omkring hälften av mikrobiotan skiljer sig mellan individer och mycket pekar mot att vi behöver gå mot mer skräddarsydda behandlingar på liknande sätt som inom bland annat cancerområdet, säger Lars Engstrand, professor vid Karolinska institutet, som forskar inom bland annat mikrobiota.

Forskarna ville i den andra studien undersöka om tillskott av probiotika kunde motverka antibiotikans negativa effekterna på magtarmkanalens bakteriesammansättning.

Här fick 21 friska vuxna en antibiotikakur. Därefter slumpades de till en av tre grupper. Den första gruppen fick inget tillskott, den andra fick probiotikatillskott och den tredje fick en avföringstransplantation som innehöll deras egen bakterieflora från innan de började antibiotikabehandlingen.

Vid uppföljning visade det sig att de som fått avföringstransplantation fick en återställd mag-tarmflora bara inom ett par dagar. I de andra grupperna var resultatet blandat och man såg att även om probiotikan fick fäste i tarmen så kunde det ta upp till tre till fyra veckor innan den egna mag-tarmfloran blev återställd.

Forskarna såg också att bakteriefloran i avföringsprover är en ganska dålig markör för hur mag-tarmfloran ser ut när dessa jämförts med biopsier från tarmen. Eftersom det är komplicerade tester försöker man nu i stället hitta så kallade biomarkörer genom t ex blodprov, som i sin tur kan säga något om tarmfloran.

Eftersom transplantation av egen avföring visade sig vara väldigt effektiv är kanske kan också att vissa känsliga grupper vara hjälpta av att spara sin egen avföring för att sedan donera den till sig själv. Det kan passa den som t ex ska genomgå en operation eller om man behöver ta en antibiotikakur. Går det till och med att förebygga PI-IBS genom att tillföra sin egen avföring efter en magsjuka? Det vet vi inte ännu, men vore ju intressant att forska på.

Läs mer här:

Niv Zmora med flera. Personalized gut mucosal colonization resistance to empiric probiotics is associated with unique host and microbiobe features. Cell, publicerad online 6 september 2018. DOI:10.1016/j.cell.2018.08.041

Jotham Suez med flera. Post-antibiotic gut mucosal microbiome reconstitution is impaired by probiotics and improved by autologous FMT. Cell, publicerad online 6 september 2018. DOI:10.1016/j.cell.2018.08.047

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance