Tarmflorans roll – vad vet vi?

”Balansera din tarmflora på 14 dagar”, ”drick gröna drinkar med gurkmeja”. Ja, råden om hur vi ska äta för att hålla våra tarmbakterier på gott humör är många och kommer inte sällan med någon form av dold agenda eller skrämselpropaganda. Livsmedelsverket har nu gjort en genomgång av det aktuella kunskapsläget om tarmfloran som presenteras i rapporten ”Risk- och nyttoprofil. Interaktioner mellan maten och tarmfloran – en övergripande sammanställning av kunskapsläget”. Här följer en sammanfattning av rapporten.

Att tarmfloran, tarmbiotan, alltså våra tarmbakterier, spelar stor roll för vårt mående råder det inga tvivel om. Med sin stora genetiska variation är tarmfloran ett av kroppens största organ. Den utgör en viktig del i vårt immunförsvar och står för en stor del av kroppens metabolism, bl.a. genom att bryta ned kostfibrer i tjocktarmen till kortkedjiga fettsyror. Forskning har visat att en förändring i tarmflorans sammansättning kan kopplas till flera olika sjukdomar, alltifrån olika gastrointestinala åkommor till onkologiska, metabola, kardiovaskulära, neurologiska, psykiatriska, respiratoriska och autoimmuna sjukdomar. Genomgången visar dock att vi fortfarande inte vet exakt vilka mekanismer som är inblandade.

De viktigaste slutsatserna är:

  • Tarmflorans artsammansättning och totala antalet mikroorganismer är till viss del genetiskt betingad, men beror framför allt på faktorer såsom matvanor, medicinering, ålder och den omgivande miljön. Nyligen visade dock en epidemiologisk studie att sammansättning av bakterier i tarmfloran hos friska individer till en betydande del styrs av faktorer som man idag inte känner till och att det är oerhört svårt att hitta starka samband mellan t.ex. ämnen i maten och tarmflorans sammansättning.
  • Tarmfloran hos en vuxen är stabil och har en större motståndskraft mot förändringar jämfört med småbarn och äldre. Barn och äldre är därför mer mottagliga för tillfälliga störningar i tarmfloran och också mer känsliga för tarminfektioner.
  • Bra matvanor med hög andel kostfibrer/kolhydrater och lägre andel fett och animaliskt protein tycks vara kopplad till en artrikare tarmflora vilket anses fördelaktigt för hälsan, medan sämre matvanor kan medföra att mångfalden försämras, men också att det totala antalet bakterier blir lägre. Tarmflorans sammansättning är mer heterogen hos människor i utvecklingsländer än i urbaniserade områden med en utpräglad västerländsk livsstil där maten utgörs av en hög andel fett och animaliskt protein och låg andel kostfibrer.
  • Det är inte klarlagt vilken sammansättning och funktion som definierar en hälsosam mikrobiota och det finns inte heller någon standarddefinition för vad som kännetecknar ett ”normalt” eller ”friskt” mikrobiom.
  • Maten kan påverka tarmflorans sammansättning på både kort och lång sikt. Kost rik på fett och animaliskt protein respektive vegetarisk kost och annan kost med hög andel kolhydrater/kostfibrer verkar kunna påverka tarmflorans sammansättning olika. Många studier är dock baserade på få deltagare samt att olika effekter och extrema skillnader i kosten har testats i olika studier och därför saknas ännu mycket kunskap om matens betydelse för tarmfloran.
  • Intag av kostfibrer har stor påverkan på tarmfloran i och med att fibrerna inte spjälkas i tunntarmen och därmed fungerar som bränsle för bakterierna i tjocktarmen. Vid nedbrytningen bildas kortkedjiga fettsyror som har fördelaktiga effekter för hälsan men som samtidigt kan påverka tarmens barriärfunktion. De tre vanligaste är ättiksyra, propionsyra och smörsyra, vilka kan bildas via olika vägar och har olika egenskaper.
  • Olika typer av kostfibrer och från olika källor som spannmål, baljväxter, frukt och grönsaker påverkar tarmflorans aktivitet och sammansättning olika. Kostfibrer har olika fermenterbarhet, vilken påverkas av fibrernas molekylstruktur och storlek, men också av tarmflorans sammansättning. Intag av kostfibrer ökar andelen eller mängden bakterier i tarmfloran som anses gynnsamma för hälsan t.ex. prevotella, laktobacilller och bifidobakterier. Intaget av fett, både mängden i kosten och fettkvalité, har i mindre studier visats påverka tarmfloran genom tillväxt av vissa bakterier som i sin tur kan ha hälsomässiga för- eller nackdelar. Ett högt intag av fett verkar påverka tarmflorans sammansättning negativt, med en lägre artrikedom och en lägre förekomst av t.ex. Firmicutes. En bra fettkvalité med hög andel omättat fett och låg andel mättat fett i maten kan ge en artrikare tarmflora, medan intag av en hög andel mättat fett kan medföra tillväxt av ogynnsamma bakterier och ökad inflammation.

Läs hela rapporten från Livsmedelsverket.

Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance