Vanliga frågor och svar om FODMAP

Vi får ofta frågor om kostbehandlingen FODMAP. Det är bra tycker vi. Se våra svar här.

Vad är FODMAP?

Svar: FODMAP är en kostbehandling och kommer ursprungligen från Australien där den forskats fram av läkare och dietister och använts sedan 2001. FODMAP är ett akronym och står för Fermenterbara, Oligo- Di- och Monosackarider och Sockeralkoholer (Eng Polyols). På vanlig svenska handlar det om kolhydrater som jäser och de har det gemensamt att de kan vara sämre absorberade, jäser och påverkar vätskebalansen i tarmen vilket orsakar klassiska IBS-symtom.

Hur funkar FODMAP?

Svar: Kostbehandlingen görs i tre steg och inleds med att föra mat- och symtomdagbok för att ha en kartläggning över nuläget att utgå ifrån. Mer om det lär du dig på programmet Magbalans.

  • Steg 1 – inleds med en elimineringsfas i minst två och gärna fyra till sex veckor beroende på hur symtombilden förändras. Det är viktigt att ge den initiala behandlingen tid eftersom det kan ta veckor, och ibland månader, för magen att komma till ro.
  • Steg 2 – återinförande av vissa ”begränsade livsmedel” i en speciell ordning och i bestämda mängder.
  • Steg tre i behandlingen är det viktigaste, återinförandet av ”icke-tillåtna” livsmedel. Återinförandet är till för se vilka livsmedel som tolereras bättre för att undvika att utesluta livsmedel i onödan. Efter återinförandet vet du precis vilka livsmedel som du klarar bättre och sämre.

Kan jag aldrig mer äta livsmedel med FODMAPs?
Svar: Tanken med elimineringskosten är att få magen nollställd och därefter är det mängden FODMAPs per dag som spelar roll för symtombildningen. Vartefter du genomför kostbehandlingen kommer du under återinförandet att förstå precis vilka livsmedel som du reagerar mer eller mindre på.

Jag har inte fått diagnosen IBS, men min läkare sa att jag troligen har det, kan jag prova FODMAP?
Svar: Ja, om du inte har några alarmsymtom, se nedan, är det ofarligt att prova kostbehandling. Det rekommenderas dock att du gör det med hjälp av en dietist som är insatt i FODMAP. Om du inte gjort ett glutentest rekommenderar vi dig att göra det innan du påbörjar kostbehandlingen.

Vem bör inte använda FODMAP?
Svar: Vissa symtom, kallade alarmsymtom, är inte typiska för IBS, t ex blodig avföring, feber eller ofrivillig viktnedgång. Om du har några av dessa bör du inte starta en FODMAP-behandling utan uppsöka läkare för vidare utredning.

Blir alla med IBS hjälpta av FODMAP?
Svar: Vetenskapliga studier visar att ca 75 % av personer med IBS blir hjälpta av FODMAP-behandling. Med rätt hjälp bör du uppleva symtomförbättring inom 2-4 veckor. För personer med en svår form av IBS eller med en stor stressbelastning kan det ta längre tid innan man får resultat. Med Belly Balances stegvisa behandling blir 85% hjälpta då vi även fokuserar på andra faktorer som stress och livsstil.

Är FODMAP en lågkolhydrat diet?
Svar: Nej, FODMAP handlar om att välja bort fermenterbara (jäsningsbara) kolhydrater och ha kvar den del av kolhydraterna som inte ger symtom. FODMAP är inte en diet utan en kostbehandling.

Jag tror att det är individuellt vad man reagerar på när man har IBS. Därför går det inte att alla ska göra samma kostbehandling.

Svar: Det är finns några generella råd. De allra flesta med IBS mår bättre av att reducera fermenterar kolhydrater, det vet vi genom studier det är därför vi börjar där. Styrkan i vår behandling är att du fortsätter vara individuell och lär dig vad du kan äta fritt och vad just du behöver undvika för att minska eller helt slippa symptom.

Jag har provat FODMAP, men blir inte bättre.

Svar: 85% av dem som genomfört vår behandling upplever minskad symptom och blir hjälpta. Att genomföra en förändring i kosten på egen hand kan vara svårt. Vi vet att ett bra resultat hänger ihop med ett genomförande i steg där du får stöd och hjälp. Att förändra hur du äter, vad du äter och när du äter är en livsstilsförändring som kan ta både tid och motivation – då känns det bra med stöd och att följa en tydlig och beprövad process.

Jag förstår inte hur man ska veta vad man reagerar på när jag kan äta en sak ena dagen och reagera starkt på samma mat dagen efter.

Svar: Det här är en av de vanligaste kommentarerna vi får höra, och det finns en helt logisk förklaring till det. Tänk dig bilden av en hink. När du fyller på med mat under dagen fylls hinken på med livsmedel du mår bra av, men även livsmedel du får symptom av. Tänk dig att du bara fyller på med mat som du mår bra av – då förblir hinken tom. Fyller du däremot på med mat du är känslig för då fylls hinken snabbt upp till toppen och svämmar över och du får symptom. Det är alltså det samlade innehållet i hinken du reagerar på, inte det enskilda livsmedlet som du reagerar på. Därför kan du reagera på olika saker på olika sätt vid olika tillfällen och det är ofta en fördröjd reaktion eftersom det är nere i tjocktarmen so det mesta sker när det gäller IBS-symtom. I behandlingen ingår därför en elimineringsfas där vi börjar med att tömma hinken på FODMAPs innan vi börjar utforska vilka livsmedel som din mage gillar och inte gillar.

Jag har hållit på med FODMAP i flera månader utan resultat.

Svar: Vi träffar ofta personer som provat FODMAP själva utan att få resultat. Ibland beror det på att man haft fel information eller missuppfattat något. Och lika ofta beror det på att det kan vara svårt att genomföra en FODMAP-behandling helt på egen hand. Behandlingens stegvisa genomförande är avgörande för hur resultatet blir – vi ska inte underskatta att förändring kan vara både påfrestande och kräver tålamod. En uppskattad del av medlemskapet i Belly Balance är vår hemliga grupp på Facebook där vi och andra medlemmar stöttar och tipsar varandra samt chatten där du kan fråga dietisterna.

Boka tid hos dietist och få hjälp direkt!

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance