Diagnosen IBS

Symtomen vid IBS är helt ofarliga, men väldigt obehagliga att leva med eftersom de ofta påverkar det vardagliga livet. Livet med IBS kan också se olika ut beroende på vilka symtom man har. En del har lite gaser medan andra faktiskt inte kan lämna hemmet. Tiden till diagnosen IBS är i genomsnitt sju år.

Diagnosen IBS sätts på olika sätt

Det finns kriterier för diagnosen IBS och det är vanligt att en läkare sätter diagnosen efter provtagning för laktos och gluten. Därtill gör ibland läkaren endoskopiska undersökningar av tarmen (gastro- eller koloskopi). Laktos testas via blodprov eller genom en så kallad belastning. Blodprovet är idag vanligare, men visar egentligen bara om du ha genotypen för att någon gång drabbas av laktosintolerans och är därför inte helt tillförlitligt.

Vissa läkare sätter diagnosen IBS utan provtagning. Det är dock viktigt att utesluta de inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns och Ulcerös Kolit. Koloskopin är främst viktig för de med alarmsymtom som feber, blod i avföringen och ofrivillig viktnedgång. Dessa är inte typiska IBS symtom och bör utredas vidare innan behandling. Man behöver inte ha fått diagnos innan man provar FODMAP-behandling.

Vi rekommenderar alltid ett glutentest innan du påbörjar en FODMAP-behandling. Eftersom intaget av sädesslag minskar med FODMAP-kost så försvinner antikropparna mot gluten och kan göra att testet inte blir tillförlitligt.

Vad händer efter läkarbesöket?

Vad som händer efter läkarbesöket är olika. En del läkare remitterar vidare till en dietist medan andra ger kostråd själva eller säger att patienten får leva med diagnosen. I till exempel England är man duktiga på att jobba effektivt med IBS-patienter. Där går patienter utan alarmsymtom (blod i avföringen, ofrivillig viktnedgång eller feber) in i kostbehandling först. De som inte blir bra där får göra ytterligare undersökningar hos en mag-tarmspecialist. Det kan handla om kameraundersökningar av ändtarm eller tjocktarm, s.k. koloskopi, magnetröntgen eller ultraljud.

Diagnosen IBS: Vilka olika typer finns det?

Det finns flera olika typer av så kallade funktionella mag- tarmbesvär och inom varje område finns i sin tur ett antal undergrupper. Diagnosen IBS är en av undergrupperna och bland den vanligaste. Även IBS har sina olika undergrupper som man kanske inte hör så ofta om. Om du ännu inte besökt läkare för dina besvär är det alltid bra att göra det först. Träffar du en duktig läkare så vill han eller hon gärna veta mer om dina symtom. På så vis kunna kan läkaren ge en mer specifik diagnos och framför allt behandling.

Det är inte alla läkare som använder sig av, eller ens känner till, de olika diagnosgrupperna. Bli därför inte förskräckt om din läkare säger att du “bara har IBS”. Däremot är det bra att känna till vilken grupp man befinner sig i eftersom råden till de olika grupperna skiljer sig åt något. Här kan du läsa mer om olika typer av IBS och vad du kan tänka på. De flesta, oavsett IBS-typ, får minskade symtom av kostbehandlingen FODMAP, men utöver det finns det några livsmedel som är bättre vid de olika tillstånden.

Förstoppningsdominerad IBS (IBS-C)

IBS-C (C för constipation) karaktäriseras av förstoppning som kan vara alltifrån dagar till över en vecka. Symtomen vid IBS-C är bl a regelbundna problem med:

• Oregelbunden tarmtömning (mer sällan än var tredje dag)
• Klumpar eller hård avföring (typ #1 eller #2 på Bristol stool chart)
• Att du tvingas krysta när du är på toaletten

Du med IBS-C kanske har fått rådet att äta mera fibrer? Det är ett råd som många får i samband med läkarbesök, kanske i samband med att man också får ett så kallat bulkpreparat utskrivet. Att öka mängden fibrer kan hjälpa, men inte alla och det är oftast inte alla sorters fibrer som fungerar. Här gäller det snarare att välja rätt sort för att inte förvärra förstoppningen. Kostbehandlingen FODMAP lär dig vilka sorters fibrer som är bra för magen.

Diarrédominerad IBS (IBS-D)

• IBS-D (D för diarrhoea) karaktäriseras av lös eller vattnig avföring. Dessutom ska du ha följande symtom:
  • Frekventa toalettbesök
  • Lös eller vattnig avföring (typ #5, #6, eller #7 på Bristol Stool chart)
  • Behov av att snabbt gå på toaletten

Att ha IBS-D innebär att tarmarna jobbar snabbare än vanligt vilket betyder att maten passerar snabbare. Det kan också förekomma osmält föda i avföringen. Du ser helt enkelt bitar av mat i toaletten. Eftersom tarmarna jobbar snabbare kan du med IBS-D vara hjälp av att undvika stimulerande ämnen som kaffe, alkohol och nikotin. Undvik dem under en period och se hur de påverkar dina symtom. Blir du bättre kan du prova att lägga till dem i små doser. Vid svåra tillfällen av IBS med diarré kan man behöva vara uppmärksam på vissa näringsbrister som t ex B12 och järn.

IBS-M, en blandning av IBS-D och IBS-C?

De allra flesta har mestadels av tiden en dominerande typ av avföring, men det är inte ovanligt att vara förstoppad en period för att därefter ha diarré. Då har du troligen IBS-M. Det finns också de som under livet har föränderliga IBS-symtom. Exempelvis kan du gå från förstoppning till en lösare mage eller tvärtom. Den med blandade avföringsvanor kan utöver att prova kostbehandlingen FODMAP, även testa ett bulkpreparat som HUSK eller Inolaxol.

Fördelningen i diagnosgrupperna är jämn med ca 30 % i varje. Genom att föra mat- och symtomdagbok kan du lättare skaffa dig överblick över dina toavanor. Du kan också se vilken grupp du tillhör. Det kan vara en bra idé att ha veta själv om du pratar medicinsk behandling med din läkare och även så klart när du ska hitta de råd i övrigt som passar din mage bäst.

PI-IBS

PI-IBS, eller postinfektiös IBS, är en benämning på de ca 10 % som utvecklar IBS efter en magsjuka eller infektion i mag-tarmkanalen. Magen återhämtar sig aldrig och symtomen kvarstår, ibland under 6-7 år. Forskning visar att samspelet mellan immunförsvaret och tarmbakterierna är förändrat hos personer med PI-IBS. Efter infektionen reagerar immunförsvaret felaktigt på bakterier som finns naturligt i tarmen. Vi har en fördjupningsartikel om PI-IBS om du vill veta mer.

Diagnosen IBS eller IBD?

IBS (Irritable Bowel Syndrome) och IBD (Inflammatory Bowel Disease) är två vanliga medicinska diagnoser som är lätta att förväxla. För att få rätt behandling är det viktigt att du förstår om du har IBS eller IBD eftersom det är två olika gastrointestinala tillstånd med olika behandlingar.

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance