Emulgeringsmedel ifrågasätts – påverkar de tarmen och vår hälsa?
Emulgeringsmedel har länge varit oumbärliga i livsmedelsindustrin – de får glass att smälta långsammare, gör dressingar krämiga och ser till att såser inte skär sig. Men nu ifrågasätts dessa tillsatser alltmer av forskare som varnar för deras möjliga negativa hälsoeffekter, framför allt på tarmen och immunförsvaret.
Emulgeringsmedel finns i bland annat mejeriprodukter som mjölk, grädde, smör, ost och yoghurt.
En artikel i CNN, som bygger på material från KFF Health News, lyfter fram flera aktuella studier där vanliga emulgeringsmedel som polysorbat 80, karboxymetylcellulosa,
Enligt forskaren Benoit Chassaing vid franska INSERM visar en stor mängd data att många av dessa ämnen har tydligt negativa effekter på mikrobiomet och därför borde undvikas. Dock understryker han att större, välkontrollerade studier på människor fortfarande behövs.
Ett exempel på hur teorin omsatts i praktik är Lewis Rands, en genetiker med svår inflammatorisk tarmsjukdom, som dramatiskt förbättrade sin hälsa genom att utesluta emulgeringsmedel från kosten. För honom innebar dietförändringen större effekt än någon medicin han tidigare fått. Gastroenterologer i USA bekräftar att många patienter rapporterar liknande symtomlindring.
Regelverket kring tillsatser halkar dock efter. Många ämnen har godkänts av FDA under kategorin GRAS (“generally recognized as safe”) – ofta utan att deras långsiktiga effekter på mikrobiomet har beaktats. FDA:s nuvarande och tidigare chefer medger att tillsatserna godkändes enligt äldre kriterier, och att nya vetenskapliga metoder nu kräver att säkerhetsbedömningar uppdateras.
Samtidigt är det svårt för konsumenter att undvika emulgeringsmedel. De förekommer i över 10 000 livsmedel, ofta under flera olika namn, vilket försvårar både spårning och riskbedömning. Produkter från välkända varumärken som marknadsförs som “rena” eller “naturliga” innehåller ofta ändå flera stabiliserande tillsatser. Emulgeringsmedel finns till och med i ekologiska produkter, vilket väcker frågor om märkning och konsumentinformation.
Forskningsläget är fortfarande oklart. Vissa studier, som den brittiska kliniska studien från 2024 på patienter med Crohns sjukdom, visar tydliga förbättringar vid lågintag av emulgeringsmedel. Andra, som en australiensisk studie från 2023, fann inga tydliga effekter i en hälsosam kontext. Men intresset ökar, och ämnet har tagit sig in på agendan i både politiska och vetenskapliga sammanhang – bland annat som en del av initiativet “Make America Healthy Again” som drivs av hälsominister Robert F. Kennedy Jr.
Slutsatsen är att vi fortfarande befinner oss i en vetenskaplig gråzon där varningssignaler finns, men där tydliga riktlinjer saknas. Det råder bred enighet bland forskare om att mer forskning behövs, men samtidigt finns allt fler exempel på att människor upplever positiva hälsoeffekter när de själva väljer bort dessa tillsatser.
Läs hela artikeln här: https://edition.cnn.com/2025/
Läs mer om
