FODMAP i det långa loppet

Studier visar genomgående bra effekt av att inta mindre FODMAPs för den som har IBS. Men en oavsiktlig konsekvens av att följa kostbehandlingen är en inverkan på tarmfloran. Man har sett att mängden av vissa goda tarmbakterier minskar, speciellt i ett tidigt skede av kostbehandlingen när begränsningen är som störst. Därför är det extremt viktigt att genomföra HELA behandlingen på ett korrekt sätt.  

Vår tarmflora, eller tarmbiota som den egentligen heter, blir allt mer uppmärksammad både när det gäller uppkomsten av sjukdomar och för vår hälsa överlag. De fermenterbara kolhydraterna som ingår i begreppet FODMAP är prebiotiska, vilket innebär att de är mat till en del av bakterierna i våra tarmar. Att reducera mängden FODMAPs ger därför en påverkan på tarmfloran, som skulle kunna innebära en negativ hälsoeffekt. Trots det ger kostbehandlingen FODMAP en klart bevisad symtomlindring hos så många som 75 % av personer med IBS. Bakterierna som minskar i antal, framför allt bifidobakterier, är i grunden bra för våra tarmar. Så en intressant paradox uppstår; att när mängden av dessa bra bakterier minskar lindras samtidigt symtomen.

Återinför för bakteriernas skull

Studier som gjorts avseende långtidseffekten av kostbehandingen FODMAP visar alltså att tarmfloran förändras. Hittills vet vi dock för lite om vilken betydelse den förändringen skulle kunna ha på lång sikt. Det är en av orsakerna till att det är viktigt att få en så varierad kosthållning som möjligt och därför är det oerhört viktigt att göra återinförandet på rätt sätt. En låg-FODMAP kost är inte en no-FODMAP kost. Genom att förstå vad man reagerar går det att tillföra små mängder av FODMAPs och på så sätt ge tarmbakterierna bättre förutsättningar samtidigt som man håller symtomen under kontroll.

Så, vad kan man då göra för att minska påverkan på tarmfloran? Jo, 4 säkra tips:

  1. Ta inte bort alla fibrer – men är rätt sorts fibrer. Genom att i elimineringsfasen äta t.ex konserverade linser, surdegsbröd, rotfrukter, havre, quinoa, bär och annat vegetabilier som finns på gröna listan tillförs viktigt näring, prebiotika, till tarmbakterierna.
  2. Återinför – Även små mängder av t.ex fullkornsbröd, bönor, lök eller vad man nu märker man klarar spelar en roll i det långa loppet. Våga prova att återinföra så att du inte fastnar i ett alltför begränsat urval av livsmedel.
  3. En annan bra åtgärd är att äta en probiotika med laktobaciller och bifidobakterier, just de bakterierna som minskar i antal. För att stötta tarmbakterierna kan det vara en idé att ta ett tillskott på probiotika. Dock kan det vara svårt att utvärdera effekten och vi rekommenderar alltid att prova i minst en månad innan man byter preparat. Alflorex är en probiotika som visat bra resultat på IBS-symtom. Även Innate Flora 20-14 Ultra strength, Flora sport eller i3.1 probiotika som bra preparat att lägga till.
  4. Stressa mindre. Tarmbakterierna påverkas i hög grad av vårt leverne och det gör också hela matsmältningen. Därför är det bra att fundera över hur ens dagar ser ut vad angår stress, måltider och livsstil. Att göra andningsövningar, meditation eller yoga regelbundet är en riktigt bra investering av tid för en bättre mage!

 

Hälsar Sofia Antonsson & Jeanette Steijer
Leg dietister, Belly Balance