15-20% har IBS

IBS drabbar 15-20 % av befolkningen. Det betyder att minst 1 485 091 personer har besvär med sin mage. Var sjätte person alltså.

Vad är IBS?

Stressmage, ballongmage, mjölkmage – IBS eller Irritable Bowel Syndrome är en funktionell magtarmsjukdom vilket betyder att man inte kan hitta några fel i mage eller tarmar, de fungerar bara inte riktigt som de ska. Cirka 15-20 % av världens befolkning har IBS och merparten av de som söker vård för IBS är kvinnor 20-65 år. Bland män är mörkertalet stort delvis beroende på att andelen män som söker vård är mindre. Bland barn och unga ökar antalet som får diagnosen IBS. Det har länge varit känt att psykologiska faktorer har betydelse vid IBS och att oro och stress kan förvärra sjukdomen.

Forskning om IBS pågår, både vad gäller orsak och behandling. Tidigare har konkreta kostråd saknats inom vården vilket resulterat i generella råd som att justera fibermängden, ta bort laktos eller i värsta fall inte några råd alls.

 

 

 

Orsaker till IBS

Orsakerna bakom IBS är fortfarande inte helt kända. Ärftlighetsfaktorn är ca 20-50 %. Därtill finns flera teorier som innefattar störningar i tarm-motoriken, defekt gastransport, glest filter i nervsystemet mellan mage och hjärna, förändringar i tarmfloran (prebiotika är mat till tarmbakterierna) och låggradig inflammation i tarm-slemhinnan.

De flesta uppger att de antingen haft magproblem så länge de minnas, att de fått diagnos när de var kring 20 år, efter en magsjuka/infektion eller efter en period av långvarig stress eller trauma. Många upplever att stress och oro förvärrar symtomen och man har därför trott att sjukdomen enbart varit psykosomatisk. Det vi vet är att flera faktorer samverkar och att kost och stress är av direkt avgörande betydelse för IBS symtom.

Allt mer uppmärksamhet ges till tarmbakteriernas roll vid uppkomsten av IBS och det forskas just nu mycket på probiotiska tillskott och deras potential att kunna minska IBS-symtom.

Läs mer om den senaste forskningen här

IBS symtom

Symtomen vid IBS varierar från person till person, men inkluderar så gott som alltid några av följande:

  • Uppblåsthet (som vanligen tilltar under dagen)
  • Gaser
  • Förstoppning
  • Diarré
  • Omväxlande förstoppning och diarré
  • Ofullständig tarmtömning (känslan av att inte vara färdig på toaletten)
  • Knip
  • Buller (ljud från magen)
  • Smärta (ofta på höger eller vänster sida under revbenen)

Det finns även flertalet IBS symtom som är mindre vanliga, men som förekommer:

  • Illamående
  • Halsbränna
  • Trötthet
  • Sömnsvårigheter
  • Smärta i vänster axel
  • Hjärtklappning, dubbelslag
  • Oro, panikångest
  • Urinträngningar

Om du upplever något eller några av dessa IBS symtom ska du gå till läkaren för att göra en utredning. Därefter kan du prova kostbehandlingen FODMAP.

Läs mer om vanliga symtom vid IBS. 

Diagnostisering

Det finns kriterier för att ställa diagnosen IBS och det är vanligt att den sätts efter provtagning för laktos och gluten. Därtill görs ibland endoskopiska undersökningar av tarmen (gastro- eller koloskopi). Laktos testas via blodprov eller genom en så kallad belastning. Blodprovet är idag vanligare, men visar egentligen bara om du ha genotypen för att någon gång drabbas av laktosintolerans och är därför inte helt tillförlitligt.

IBS klassificeras som IBS-D (diarrédominerad), IBS-C (förstoppningsdominerad) eller IBS-M (omväxlande avföring). Förstoppning identifieras som färre än 3 tarmtömningar per vecka och diarré som fler än 3 lösa avföringar per dag.

Vissa läkare sätter diagnos IBS utan provtagning. Det är dock viktigt att utesluta de inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns och Ulcerös Kolit. Koloskopin är främst viktig för de med alarmsymtom som feber, blod i avföringen och ofrivillig viktnedgång. Dessa är inte typiska IBS symtom och bör utredas vidare innan behandling. Man behöver inte ha fått diagnos innan man provar FODMAP-behandling.

OBS! Vi rekommenderar alltid ett glutentest innan du påbörjar en FODMAP-behandling. Eftersom intaget av sädesslag minskar med FODMAP-kost så försvinner antikropparna mot gluten och kan göra att testet inte blir tillförlitligt.

Läs mer om diagnostisering av IBS

Behandling

I Sverige har standardiserad behandling av IBS länge saknats. Sedan några år finns nu kostbehandlingen FODMAP som enligt vetenskapliga studier hjälper 75 % av personer med IBS. Vi har de senaste åren framgångsrikt behandlat tusentals personer med hjälp av FODMAP. Kostbehandlingen används Programmet Magbalans i kombination med mindfulness, andningsövningar och stresshantering. För bästa resultat är det viktigt att behandlingen görs på rätt sätt, antingen tillsammans med en dietist eller genom ett medlemskap hos Belly Balance.

 

Belly Balance är idag ledande i Sverige på att behandla IBS med kostbehandlingen FODMAP. Här hittar du information om behandling, recept, nyheter och aktuell forskning.

Förutom kostbehandling finns alternativa behandlingar som hypnos, KBT-terapi och medicinering, vilka provas i olika utsträckning. Studier visar på måttliga effekter av de mediciner som finns tillgängliga och en del upplever att effekten av preparat avtar efter ett tags användning. Det kan bero på placeboeffekten som är hög på mag- och tarmpreparat. Man får då en initial effekt som avtar efter några veckor. Kostbehandlingen FODMAP är i dagsläget den mest effektiva behandling som finns vid IBS.

Se  Sofia Antonsson, dietist på Belly Balance, prata om IBS:

 

 

Fem vanliga myter om IBS

IBS sitter i huvudet

IBS sitter INTE i huvudet. Ändå hör vi ofta att personer med magproblem får höra av läkaren att man ska tänka mindre på magen så ska det nog ordna sig eller att man blir erbjuden antidepressiva ganska snabbt. Du är nödvändigtvis inte deprimerad, du har bara en mage som påverkar livet och gör det mycket jobbigt för dig. Klart man blir påverkad av det. Och visst, det finns de som behöver antidepressiva och blir hjälpta av det eftersom de kan lugna en orolig tarm. Men de flesta vill nog inte ha de som förstahandsalternativ om man kan må bättre genom att ändra kosten.

Det finns ingenting du kan göra

Jodå, det finns massor att göra. Nummer ett är att gå till en läkare och se till att få en diagnos. Det har du rätt till och kom ihåg att det inte finns en diagnos som heter trolig IBS, eller du kanske har IBS. Stå på dig, kräv en diagnos och byt i värsta fall läkare, det finns fler och det finns de som är bra. Därefter provar du kostbehandlingen FODMAP i kombination med stresshantering t ex i IBS-skolan Online. Av de som går skolan blir 85 % bättre.

Ta bort det du mår dåligt av

Kanske det sämsta rådet man kan ge till en person med IBS. Varför då? Jo, eftersom det är nästan omöjligt att förstå vad som ger symtom, annat än om man fått förklarat för sig hur magen fungerar och hur lång tid det tar innan symtomen kommer. När man vet det kan man börja lägga ihop ett och ett, vilket ofta innebär felsökning både en, två och tre måltider bakåt i tiden. Bra att skriva upp in en matdagbok alltså för att få överblick.

Ät mer eller mindre fibrer

Nej, ät RÄTT SORTS fibrer. Vi behöver fibrer, mycket mer än vad vi äter idag. För att undvika ballongmagen gäller det dock att äta rätt sorts fibrer och rätt sort är de som är låg-FODMAP och som alltså inte har potential att jäsa i magen. Råris, quinoa, kiwi, havre, linser och banan är bara några av alla fibrer som magen gillar och behöver så välj rätt sort.

Undvik gluten

Nja, det är inte gluten som är problemet här eftersom det är ett protein och därför inte kan jäsa i magen. Det är fibrerna i sädesslagen som ställer till problem. Snällast är havre och dinkel och värst är råg. Däremellan ligger vete och korn. Betyder det att man ska välja glutenfritt? Ja det kan man göra eftersom både glutenproteinet och fibrerna är borttagna. Läs mer om gluten och FODMAP. Kom bara ihåg att många av de glutenfria produkterna är ganska onyttiga. Mer socker och fett används ofta och många tillsatser. De flesta med IBS klarar dessutom lite vanligt bröd, framförallt i surdegsform, och vem vill inte kunna äta lite bröd ibland?!

Det här är några vanliga myter eller påståenden vi hör från människor vi möter. Det finns fler och tyvärr stjälper de vanligen mer än hjälper. Det finns som bekant inga snabba lösningar, men det finns lösningar som vi vet fungerar. För oss är det viktigast att du upplever att dina symptom blir färre och mindre besvärande och det är den kunskapen vi delar med oss av i vår behandling.

Vanliga frågor och svar om IBS

Vilka tester gör läkaren innan diagnosen IBS sätts?

Det är lite olika. Vissa läkare sätter diagnos utan provtagning, men det rekommenderade är att göra test för laktos och gluten. Detta för att utesluta intoleranser.

Min läkare vill ge mig medicin, finns det någon som hjälper vid IBS?

Idag finns endast läkemedel som kan förbättra vissa IBS symtom, men det saknas helt läkemedel som går på hela symtombilden. De läkemedel som finns är inte heller särskilt effektiva och hjälper endast en mindre del. Kostbehandling med FODMAP hjälper hela 75 % av alla med IBS och är den effektivaste metoden. Därför rekommenderar vi att börja med kostbehandling och därefter eventuellt prova läkemedel om man har kvarstående symtom.

Jag har haft magbesvär i hela mitt liv, kan det verkligen vara IBS?

Ja, många får diagnosen IBS sent i livet efter långdragna magbesvär. Det är däremot aldrig för sent att göra något åt det!

Hur funkar det med godis och IBS?

Vanligt socker, både sackaros eller strösocker, är ingen FODMAP eftersom det innehåller 50 % vardera av glukos och fruktos. Godis och IBS, eller snarare socker och IBS går sällan bra ihop. Misströsta inte.

IBS