Karragenan (E407 eller E407a) används som emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel och utvinns ur torkade rödalger som samlas in vid Irlands kuster. Tillsatsen är delvis omdebatterad, men anses som säker att använda i livsmedel idag. Dock finns det de som reagerar med magproblem (uppblåsthet, buller) vid intag av produkter som innehåller karragenan.

Karragenan används som förtjockningsmedel i bland annat i glass, grädde, milkshake, patéer, tandkräm, hud- och hårvårdsprodukter, vegetabiliska drycker och pålägg (både chark- och vegetariska). Grädde är förmodligen den vanligaste källan till karragenan i kosten. Där används tillsatsen för att stabilisera grädden och undvika att den skiktar sig så att fettet kan klumpa ihop sig eller lägga sig på ytan. I grädde med naturlig fetthalt (40 %) behöver man inte använda karragenan. Det gäller även laktosfria sorter. När det gäller laktosfri matlagningsgrädde fungerar följande sorter:

Valio ekologisk laktosfri matlagningsgrädde

ICA laktosfri matlagningsgrädde

Följande glassmärken använder inte tillsatsen:

SIA

Järna glass

COOP

Du kan också göra din alldeles egna glass!

Ämnet har 2001 utvärderats av Världshälsoorganisationen (WHO) och har då bedömts som ofarligt, men är inte tillåtet för användning i barnmat. Livsmedelsverket i Sverige anser att det är ofarligt för människor som det används i livsmedel, med hänvisning till europeiska tester och WHO:s dokumentation.

Eftersom det är relativt få personer med IBS som reagerar på karragenan rekommenderar vi inte att ta bort det i steg ett under elimineringsfasen. Misstänker du därefter att du reagerar på det är det bara att välja produkter som inte innehåller karragenan och se om du blir bättre. Många gånger kan det vara andra saker man reagerar på. Det är till exempel vanligt att man reagerar på fettmängden i grädde och glass. Då är det viktigt att sprida ut intaget av fett under dagen snarare än att äta för mycket på en gång.

Av: Sofia Antonsson
Dietist, Belly Balance