Ny studie: Tarmfloran kan skilja sig tidigt hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom autism och ADHD, kan ha en annorlunda sammansättning av tarmfloran jämfört med andra. Det visar en ny, omfattande studie som följt barn från födseln och långt upp i vuxen ålder.

Studien bygger på den svenska ABIS-kohorten (All Babies in Southeast Sweden) och omfattar över 16 000 barn födda mellan 1997 och 1999. Forskarna analyserade avföringsprover som samlades in redan under barnens första levnadsår och jämförde tarmflorans sammansättning med vilka barn som senare diagnostiserades med neuropsykiatriska tillstånd.

Resultatet?

Resultaten visar att skillnader i tarmfloran kunde identifieras mycket tidigt i livet, långt innan några symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blev synliga. Vissa bakteriegrupper var mindre förekommande, medan andra var överrepresenterade hos de barn som senare fick diagnoser som autism, ADHD, kommunikationsstörningar eller intellektuell funktionsnedsättning.

Vad det innebär

Forskarna betonar att studien inte visar orsakssamband, utan ett statistiskt samband. Det går alltså inte att säga att en viss tarmflora orsakar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Däremot stärker resultaten hypotesen om att tidig biologisk utveckling – inklusive samspelet mellan tarm, immunsystem och hjärna – kan spela en roll i hur dessa tillstånd utvecklas.

Studien pekar också på att faktorer som påverkar tarmfloran tidigt i livet, till exempel antibiotikaanvändning, kost och miljö, kan vara viktiga att studera vidare. Forskarna ser potential för framtida forskning kring om tarmfloran skulle kunna bli en del av tidig riskbedömning eller förebyggande insatser, men understryker att detta ligger långt fram i tiden.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och University of Florida och publicerades 2024 i den vetenskapliga tidskriften Cell.

Källor

Linköping Universitet 

Angelica P. Ahrens, Tuulia Hyötyläinen, Joseph R. Petrone, Kajsa Igelström, Christian D. George, Timothy J. Garrett, Matej Orešič, Eric W. Triplett and Johnny Ludvigsson. (2024). Cell, published online April 3, 2024.

IBS & syrahämmande läkemedel

Det här behöver du som har IBS veta om syrahämmande läkemedel

Många med IBS har besvär i övre delen av magen – halsbränna, sura uppstötningar, sveda bakom bröstbenet. Då är det vanligt att få syrahämmande läkemedel som Omeprazol eller liknande. De kan vara fantastiska när man verkligen behöver dem. Men vad händer när behandlingen fortsätter… år efter år?

En ny svensk studie visar nu att långtidsanvändning av dessa läkemedel kan påverka både njurar och hjärta över tid, och det gör att vi behöver prata mer om detta även vid IBS.

Magsyra – viktigare än vi tror

Magsyra har två stora uppgifter:

1. Skydda oss mot bakterier som kommer ner via maten
2. Bryta ner maten så vi kan ta upp näringen i tunntarmen

När magsyran sänks under lång tid kan bakterier ta sig förbi magen och ner i tunntarmen – där de skapar oreda. Många med IBS och reflux har därför:

• mer gaser
• mer svullen mage
• diarré eller förstoppning
• obehag efter måltid

Det kan bero på SIBO – att bakterier hamnat där de inte ska vara.

Vi ser detta ofta på Belly Balance

Vi träffar dagligen personer som:

•  ätit Omeprazol i flera år
• inte längre får någon större effekt
• istället får fler symtom längre ner i magen

  Men när man får hjälp att trappa ner medicinen på rätt sätt, och samtidigt stärker funktionen i
  magen och tunntarmen, kan det faktiskt bli mycket bättre. Både reflux och IBS-besvär kan
  minska.

Hur vet du om detta gäller dig?

Fundera på:

• Har du tagit Omeprazol länge?
• Har du fortfarande problem trots medicinen?
• Känner du av magen mer längre ner? Gasig, svullen, orolig?
• Har du IBS och reflux samtidigt?

Om du svarar ja på flera av dessa frågor kan det vara dags att tänka ett steg längre.

Vad kan du göra?

✔ Prata med läkare innan du ändrar medicin
✔ Be om en plan för nedtrappning, inte tvärt stopp
✔ Sök stöd hos dietist som kan hjälpa dig med kost, matsmältningsstrategier och tarmfloran
✔ Fundera på vad som triggar dina övre magbesvär – stress, stora måltider, kaffe, alkohol, sena kvällsmål

För många är det inte för mycket syra som är problemet – utan att magens funktion har
hamnat i obalans.

Vi på Belly Balance hjälper dig gärna att reda ut detta. Du är inte ensam – och det finns
lösningar.

Vill du läsa mer om den nya studien?

Karolinska Institutet:
https://nyheter.ki.se/ny-studie-undersoker-hur-vanliga-lakemedel-mot-halsbranna-paverkar-njurar-och-hjarta-over-tid

Nya brittiska rekommendationer vid kronisk förstoppning

De nya riktlinjerna från British Dietetic Association (BDA) är de första helt evidensbaserade kost- och livsstilsrekommendationerna för vuxna med kronisk förstoppning.

Kiwi är ett av de livsmedel som ingår i rekommendationerna.

Vad är nytt?

Forskare vid King’s College London har granskat över 75 kliniska prövningar och tagit fram totalt 59 rekommendationer för kosten vid kronisk förstoppning. En viktig förändring är att generella råd om ”ät mer fiber och drick mer vatten” inte längre räcker som huvudstrategi – evidensen för just högmängds-”vanlig” fiberkost är svag. Istället lyfts specifika livsmedel, drycker och kosttillskott fram som har visat bättre effekt vid förstoppning: däribland kiwi, vissa fibrer (t.ex. psyllium), magnesiumoxid, högmineralhaltigt
vatten och rågbröd.

Vad rekommenderas konkret

– Att äta 2–3 st kiwifrukter per dag under minst fyra veckor har kopplats till förbättringar i tarmtömning och symtom.
– Att använda ett psylliumbaserat fibertillskott visade ökad frekvens av tarmtömning och mjukare avföring.
– Magnesiumoxid i doser kring 0,5–1,5 g per dag visade effekt på frekvens, konsistens och minskat krystande.
– Dryck med hög mineralhalt (särskilt magnesium och sulfat) visade effekt på avföringsfrekvens och mjukhet.
– Rågbröd – 6–8 skivor per dag i tre veckor – visade viss effekt på frekvens, men med viss ökning av gastrointestinala symtom hos vissa.

Vad som inte längre rekommenderas i samma utsträckning

Generella “ät mycket mer fiber”-råd utan specificering har otillräcklig evidens vid kronisk förstoppning. Även överdriven användning av växtbaserade laxerande ämnen, som senna, saknar långsiktig evidens för denna målgrupp.

Vad betyder det för vårdgivare och patienter

Riktlinjerna ger dietister och andra vårdgivare verktyg att ge mer målinriktad rådgivning kring kost och tillskott vid förstoppning. För patienter innebär det att det nu finns mer konkret och evidensbaserad vägledning än tidigare – inte bara “mer fiber” utan vilka val som faktiskt ger bättre effekt.
Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa riktlinjer gäller vuxna med kronisk förstoppning utan annan underliggande sjukdom som förklarar tillståndet.

Så kopplar vi på Belly Balance in våra erfarenheter

Hos Belly Balance har vi länge arbetat med precis de komponenter som nu rekommenderas i riktlinjerna: kiwi, psyllium (Husk) och magnesiumtillskott. Att dessa nu får stöd i brittisk forskning och riktlinjer känns särskilt glädjande — det bekräftar det vi sett i vår praxis.

Kiwi
Vi har under åren använt kiwi som en naturlig fruktkomponent vid förstoppning: enkel att lägga till, smakar gott och med tydlig erfarenhet av förbättrad tarmfunktion. Nu visar riktlinjerna att 2–3 kiwifrukter per dag under minst fyra veckor kan vara en effektiv strategi.

Psyllium (Husk)
Vi har rekommenderat psylliumprodukter (typ “Husk”) som fibertillskott vid förstoppning och trög tarmfunktion. Riktlinjerna från BDA stödjer nu att psyllium har evidens för att öka tarmtömning och mjuka upp avföring.

Magnesium
Magnesiumoxid eller liknande former av magnesiumtillskott har vi använt för att hjälpa personer med låg tarmmotilitet och förstoppning. Nu syns detta tydligt i riktlinjerna som en rekommenderad behandling vid kronisk förstoppning.

Vad detta innebär för Belly Balance?

Våra rekommendationer ligger helt i linje med den senaste forskningen och de nya officiella riktlinjerna. Det stärker vår metod att kombinera naturliga livsmedel (som kiwi) med riktade tillskott
(psyllium och magnesium) för att erbjuda en helhetslösning för tarmhälsa. Vi fortsätter att utveckla vår rådgivning och våra produkter utifrån evidensbaserad kost och
tillskottshantering.

Läs mer

För dig som vill fördjupa dig i forskningen och läsa de fullständiga rekommendationerna:

King’s College London – Kiwis could help manage chronic constipation
British Dietetic Association – Evidence-based dietary guidelines for chronic constipation
NutraIngredients – BDA recommends three supplements for chronic constipation
News-Medical – Which foods and supplements really ease chronic constipation?