Tarmfickor

Utbuktande tarmfickor i tjocktarmsväggen, divertiklar, är en vanlig åkomma med stigande ålder. Ca 50 % av personer över 60 år har tarmfickor och hos de flesta orsakar de inga stora besvär.

Orsaker till tarmfickor

Vid en koloskopi, en kameraundersökning av tjocktarmen, kan man hitta tarmfickor eller divertiklar. Är divertiklarna fler till antalet kallas tillståndet divertikulos och blir det inflammation i dem heter det divertikulit.

Några enstaka divertiklar behöver inte ge symtom alls, medan det hos andra ger upphov till återkommande inflammationer med feber och värk som behöver hävas med antibiotika och samtidig tarmvila då man ofta får dropp eller flytande kost. Grunden i behandlingen av divertikulit är tarmvila.

Om det är en mycket lindrig divertikulit kan man i samråd med sin läkare eller dietist behandla tarmfickorna med flytande kost under en kortare period och sedan trappa upp till mat med normal konsistens. Efter utläkning ska man fortsatt ha en kost rik på frukt och grönsaksfibrer, motionera och använda bulkmedel vid behov.

Divertiklar och IBS

Tarmfickor kan ge symtom som uppkördhet, smärtor, gaser och förstoppning, det vill säga samma symtom som vid IBS. Därför är det lätt att förväxla tillstånden och inte sällan kan man lida av både divertiklar och IBS.

Tidigare har kostråden vid divertiklar varit att att undvika livsmedel med trådar (ananas, rabarber), hinnor (nötter, apelsin) och skaldelar (ärter, popcorn). Idag menar man att det inte finns några vetenskapliga bevis för att detta behöver undvikas vid divertiklar. Den viktigaste att tänka på är att försöka hålla tarmen igång och undvika förstoppning. Så fiberrik kost, motion och vätska är viktiga faktorer att jobba med.

För att minska symtomen av uppblåsthet, gaser och smärta kan man med fördel äta enligt kostbehandlingen FODMAP, som hjälper 75 % av alla med dessa symtom.

Av: Sofia Antonsson
Leg dietist, Belly Balance