Vad händer med IBS-magen under en graviditet och finns det livsmedel som är bättre att äta när man har IBS? Eftersom en graviditet ställer höga krav på kroppen och inte minst på näringsintaget, är det viktigt att förstå kroppens behov och säkerställa intaget genom rätt kost. 

Hormoner

Det händer som bekant en hel del med kvinnokroppen under en graviditet, vilket till stor del hänger ihop med hormoner. I början av graviditeten ökar mängden progesteron vilket kan påverka tarmarna så att de jobbar långsammare och ökar risken för förstoppning. Hormonerna kan också påverka magmunnen. Om den blir slapp kan det i sin tur ge upphov till halsbränna, något som är vanligt framförallt vid sänggående.

Ökat behov av näring och energi

Behovet av både näring och energi ökar under graviditeten. Energiintaget är ofta inget problem att tillgodose annat än i vissa fall. Är man till exempel illamående i stor utsträckning, kan det bli svårare att få i sig tillräckligt med både näring och energi. Behovet av flera näringsämnen ökar också under graviditeten. Det är vanligt med låga järnvärden och då kan man bli ordinerad järntillskott, något som ofta påverkar tarmarna genom att de blir trögare.

Läs gärna Livsmedelsverkets råd om intag av fisk, chark, ostar och andra risklivsmedel.

IBS under graviditeten

IBS (Irritable bowel syndrome) är en så kallad funktionell magtarmsjukdom där man inte hittar några uppenbara fel, tarmarna fungerar bara inte riktigt som de ska. Symtom som gaser, uppblåsthet, oro, smärta och avföringsrubbningar är vanliga och begränsar många i vardagen. Kvinnor drabbas i särskilt stor utsträckning, men allt fler män, barn och ungdomar får IBS. Om du misstänker, gå till läkaren 

Vad händer med IBS-magen under en graviditet? Det är faktiskt lite olika. För en del kvinnor som har IBS förändras symtomen under graviditeten. En del blir betydligt bättre och kan i stort sett äta som vanligt igen. Andra upplever en försämring i sin IBS och symtom som är jobbigare än vanligt. För den som har IBS-D (diarrédominerad), kan avföringen bli bättre under graviditeten. Det beror vanligen på en ökad mängd progesteron som gör att tarmarna rör sig långsammare. Det kan också ha att göra med järntillskott som kan ha samma påverkan. Det faktum att barnet tar en stor del av utrymmet i magen gör också att tarmarna får mindre plats och blir mindre rörliga.

För den med IBS-C (förstoppningsdominerad) kan det tvärtom bli så att man blir ännu mer förstoppad under en graviditet. Förutom vätska och rörelse är det viktigt att få i sig tillräckligt med fibrer. Kiwi är till exempel ett bra livsmedel som visat sig kunna lindra förstoppning.

Kostbehandlingen FODMAP används som huvudsaklig behandling vid IBS. Läs mer om den här. 

Probiotika kan stötta

Allt fler studier tyder på att vissa av mammans mag- och tarmbakterier kan överföras till fostret och påverka hur känsligt immunsystemet blir, hur det utvecklas samt på så vis i förlängningen även påverka allergier. Forskning tyder även på att barn som föds vaginalt och utsätts för bakterier under uppväxten kan ha mindre risk att utveckla allergi. För den som följer FODMAP kan tarmbakterierna ytterligare påverkas, framförallt under elimineringsfasen. Det kan alltså vara bra att ta ett tillskott på probiotika under graviditeten av flera anledningar, även om vi än så länge inte helt förstår vilken effekt probiotikan skulle kunna ha. Att äta tillräckligt med prebiotika (bra mat till tarmbakterierna) är också viktigt under graviditeten och då gäller det att välja de sorter som är låg-FODMAP.

Sofia Antonsson

Leg dietist, Belly Balance